Klubbens historia

LSK bildas

Embryot till Linköpings Skidklubb var en grupp Saabare som åkte Vasaloppet i början av 1960-talet i IF Saabs regi.

Gruppen misslyckades med att starta en skidsektion inom IF Saab, där man mest var intresserad av fotboll och handboll. De beslöt då att bilda en fristående skidklubb i Linköping med två sektioner, en för längdåkning och en för alpin åkning.

En grupp på 35 skidintresserade i Linköping samlades i Vingebo den 9 maj 1966 och man beslutade tillsätta en interimstyrelse för bildande av en skidklubb.

Interimstyrelsen kallade till ett första årsmöte den 20 september 1966 och man beslutade att bilda Linköpings skidklubb med utförs- och längdåkning i verksamheten.

Målsättningen var att verka för motion, träning och tävlingsverksamhet, men inte direkt med sikte på elitnivå.

Man utlyste en tävling om ett klubbmärke och Bo Neregårds förslag vann och det är den logotyp som fortfarande är kvar.

Längd och alpint skiljs åt

Den 16 oktober 1969 beslutades att skidklubben skulle delas i i 2 sektioner, alpin och längd med en huvudstyrelse.

Klubben fann att det var svårt att förena längdåkning och alpint i samma förening. Man enades om en vänskaplig skilsmässa den 28 oktober 1971.

Omorganisation

2019 gjorde styrelsen ett omtag kring klubbens organisation. De tidigare kommittéerna omvandlades till sektioner. Vissa slogs ihop, andra tillkom och alla fick en tydligare uppdragsbeskrivning för att möta klubbens behov.

Tävlingsverksamheten

Tävlingsverksamheten kom att domineras av deltagande i Vasaloppet.

Redan 1967 var det 62 deltagare från LSK i Vasaloppet och 1968 ökade klubbens deltagare till 73 st. Klubben blev det året 3:e förening i landet vad beträffar antalet deltagare efter storklubbarna IFK Mora och IK Stern i Göteborg.

Efter en liten avmattning i Vasaloppsdeltagandet under 90-talet beslutade den nya styrelsen 2001 att göra en nysatsning på Vasaloppet samt ungdomsverksamheten och konstsnö. En ny och mycket engagerad ”Vasaloppskommitté” tillsattes och träningsprogram med instruktioner för Vasaloppsåkare startades samt en aktiv rekrytering påbörjades.

Satsningen gav resultat och 2004 blev LSK den femte största klubben i Vasaloppet med 105 åkare. Totalt deltog 170-180 från LSK i de olika loppen. År 2006 åkte ca 150 st. från LSK de olika loppen.

Bäste placering av någon LSKare var 1991 då Pekka Pohjola kom på 46 plats.

Varje år arrangerar LSK bussresor till Öppet spår, Vasaloppet och sen 2018 även till Tjejvasan, som är mycket uppskattade av resenärerna. 

Ungdomsverksamheten

Klubbens ungdoms- och träningskommitté med skidskola för barn har sedan den startade 1985 aktivt bidragit till att ungdomsverksamheten fortfarande är god trots relativt snöfattiga vintrar. Den kroniska snöbristen på 90-talet hämmade verksamheten en hel del. 

Klubben hade under 80-och 90-talet en god nivå på såväl ungdoms- som senior- och juniorsidan som även resulterade i en hel del medaljer vid Götalandsmästerskapen.

Under senare år har verksamheten med skidskola åter tagit fart och träningsvilligheten är mycket god hos våra ungdomar. Detta har även givit nya GM-medaljer och fina placeringar i Vasaloppet och Tjejvasan.

Sen 2016 finns även skidskytte inom klubbens verksamhet och våra barn och ungdomar tränar regelbundet skytte med luftgevär på vår nya skjutbana.

Veteranerna

Våra ”Veteraner” träffas varje fredag förmiddag för diverse idrottsliga bedrifter, utan stress. Av sektionens 76 medlemmar ställer mellan 50 och 60 upp varje gång. Den sociala verksamheten bland medlemmarna är mycket viktig.

Konstsnö

Frågan om konstsnö har funnits på LSK:s agendan under många år. 2001-års styrelse beslutade om en omfattande utredning om möjligheten att anlägga ett konstsnöspår i Hackfors. Kommitténs slutrapport redovisade att en permanent anläggning vid skidgården skulle ge så stora ekonomiska åtaganden att det inte var möjligt att genomföra. Även det buller som en snökanonanläggning alstrar skulle störa kringboende grannar alltför mycket. Ett ytterligare starkt bidragande orsak till nedläggning av projektet var väderstatistik från SMHI som visar att antalet dagar med minusgrader har minskat kraftigt sedan -60 talet. Klubben beslutade istället att köpa in en portabel snökanon och placera den på Landeryds golfbana. Genom detta kan kostnaderna hållas nere då klubben kan utnyttja befintlig el och vattenförsörjning. Detta reducerar klubbens ekonomiska risktagande högst väsentligt om anläggningen inte skulle bära sig. Snökanonen skall användas för första gången inför vintern 2006-2007 och ett skidspår på mellan 750 till 1500 m skulle tillverkas till att börja med.

Efter några vintrar flyttades kanonen till Hackefors och ett konstsnöspår började anläggas där om vintrarna. Konstsnöslingan är 2 km lång när den kan snöläggas i sin helhet.

Inför vintern 2015/2016 köpte klubben in snökanon nr 2 för att effektivisera snötillverkningen i Hackefors. 2018 startade projektet "Mera snö" med planer för att komplettera vattentillgången genom att kunna ta vatten från Stångån till snötillverkningen samt gräva ner vatten- och elledningar. Vi hämtar också tidvis isskrap från Stångebro för att komplettera konstsnön på stadionområdet. 2020 uppdaterades maskinparken med ytterligare en ny snökanon. Den äldsta kanonen är numera reserv ifall någon av de nyare går sönder. 

För spårarbete har vi en traktor, en fyrhjulig ATV samt 1-2 skotrar som ffa används på golfbanorna.

Arrangemang

2015 och 2020 arrangerade LSK Distriktsmästerskap i Hackefors. Arrangemanget 2020 präglades av den pågående corona-pandemin och varje deltagande klubb fick komma på separata tider och köra sina lopp. Trots det blev det en fin upplevelse för deltagarna tack vare gott engagemang från våra funktionärer och sponsorer.

2019 ordandes en medlemskväll med föreläsning av Johan Olsson. Han hade också tidigare under dagen tränat tillsammans med klubbens barn- och ungdomar.

Sommaren 2022 stod LSK som arrangör för rullskidtävlingarna under SM-veckan i Linköping. Under två dagar tävlade åkare från hela landet i sprint och distans i centrala Linköping. Arrangemanget skedde i samarbete med CK Hymer och vi ansvarade för en gemensam bansträckning runt Stora torget, Slottet, Drottninggatan, Trädgårdstorget, Storgatan. Det blev en bra publiktillströmning, SVT var på plats och solen sken.