Några åkte i "sjukbilen" även denna dag. Det som gjorde oss lite oroliga var att Paavo Immonen ingick i denna grupp. Förutom att han är initiativtagare till denna skidresa, är det han som lägger upp rutten dag för dag och koordinerar t ex skidspårningen och följebilens möten med oss skidande (hittills minst ett möte per dag). Hittills har Paavo skidat med oss andra med karta, kompass och mobiltelefon och rättat till t ex chaufförens felnavigering. Men denna dag så missade vi som kom först möjligheten att få kontakt med följebilen (saknade betydelse just idag eftersom sträckan var bara 40 km). Men Paavo mötte oss före avfärden och gav instruktioner för dagen. En stor del av denna skidade vi efter gränszonen. Det innebar att vi inte fick göra några som helst avvikelser åt höger från spåret, enligt dekret från 1947-05-17 får gränszonen inte beträdas utan särskilt tillstånd. Så alla beordrades att kissa på vänster sida av spåret denna dag.
Dagen bjöd på ibland våt nysnö, ibland blanka spår (plusgrader, bara klister bet) och ibland kall drivsnö (en fasa för de som åkte på klister). Så lite jobbigt var det. Men den sista biten (med delvis kall drivsnö) var ett lyft för Gunnar, då gick det undan. För Esa blev det tvärt om (hade rött klister under skidorna).
Vi övernattade i Kuivajärvi, numera en liten by nära gränsen med enbart 10 invånare, alla äldre. De har 50 km till närmaste butik och 70 km till närmaste samhälle. Gränsdragningen efter kriget slog sönder samhället här, systerbyn ligger på numera ryska sidan. Denna del av Finland är Viena Karelia, där delvis de finska nationalepossångerna är hämtade.
Byggnaden vi bor i uppfördes 1964 för bevarande den Karelska kulturen. Byggtekniken är hämtad ur den Karelska byggtraditionen (huset är en kopia på ett annat gammalt kareliskt hus som i dag är borta). Huset fick sitt namn efter den sista gråterskan och diktsångerskan i byn, Domna Huovinen. Hon dog 83 år gammal 1963. Kan väl också nämna att det blivit ganska mycket Karelsk mat under resan, och t ex piroger med en blandning av ägg och smör är nästan standard överallt.
På kvällen gick vi nästan samtliga på en ortodox gudstjänst i den timrade kyrkan 200 meter bort. Något helt nytt för oss samtliga. Jisses så påkostad kyrka och ritualer! Även vi icke rättroende fick en bit bröd och vin av prästen efter gudstjänstens slut. Där träffade vi även mer än halva byn, 5 äldre kvinnor, en yngre (kanske 50) och en äldre man.
Esa och Gunnar
| Föregående dag | Översikt | Nästa dag |