|
LINKÖPINGS SKIDKLUBBS
HISTORIA.

LSK bildas
Embryot till Linköpings Skidklubb
var en grupp Saabare som åkte Vasaloppet i början av 1960-talet IF Saabs regi.
Gruppen misslyckades med att starta
en skidsektion inom IF Saab, där man mest var intresserad av fotboll och
handboll. Man beslöt då att bilda en fristående skidklubb i Linköping med två
sektioner, en för längdåkning och en för alpin åkning.
En grupp på 35 skidintresserade i
Linköping samlades i Vingebo den 9 maj 1966 och man beslutade tillsätta
en interimstyrelse för bildande av en skidklubb.
Interimstyrelsen kallade till ett
första årsmöte den 20 september 1966 och man beslutade att bilda
Linköpings skidklubb med utförs- och längdåkning i verksamheten.
Målsättningen var att verka för
motion, träning och tävlingsverksamhet, men inte direkt med sikte på elitnivå.
Man utlyste en tävling om ett
klubbmärke och Bo Neregårds förslag vann och det är den logo som fortfarande är
kvar.
Längd och alpint skiljs åt
Den 16 oktober 1969
beslutades att skidklubben skulle delas i i 2 sektioner, alpin och längd med en
huvudstyrelse.
Klubben fann att det var svårt att
förena längdåkning och alpint i samma förening. Man enades om en vänskaplig
skilsmässa den 28 oktober 1971.
Tävlingsverksamheten
Tävlingsverksamheten kom att
domineras av deltagande i Vasaloppet.
Redan 1967 var det 62
deltagare från LSK i Vasaloppet och 1968 ökade klubbens deltagare till 73 st.
Klubben blev det året 3:e förening i landet vad beträffar antalet deltagare
efter storklubbarna IFK Mora och IK Stern i Göteborg.
Efter en liten avmattning i
Vasaloppsdeltagandet under 90-talet beslutade den nya styrelsen 2001 att göra en
nysatsning på Vasaloppet samt ungdomsverksamheten och konstsnö. En ny och mycket
engagerad ”Vasaloppskommitté” tillsattes och träningsprogram med instruktioner
för Vasaloppsåkare startades samt en aktiv rekrytering påbörjades.
Satsningen gav resultat och 2004
blev LSK den femte största klubben i Vasaloppet med 105 åkare. Totalt deltog
170-180 från LSK i de olika loppen. År 2006 åkte ca 150 st. från LSK di
olika loppen.
Bäste placering av någon LSKare var
1991 då Pekka Pohjola kom på 46 plats.
Ungdomsverksamheten
Klubbens ungdoms och
träningskommitté med skidskola för ungdomar har sedan den startade 1985 aktivt
bidragit till att ungdomsverksamheten fortfarande är god trotts relativt
snöfattiga vintrar. Den kroniska snöbristen på 90-talet hämmade verksamheten en
hel del.
Klubben hade under 80-och 90-talet
en god nivå på såväl ungdoms- som senior- och juniorsidan som även resulterade i
en hel del medaljer vid Götalandsmästerskapen.
Under senare år har verksamheten
med skidskola åter tagit fart och träningsvilligheten är mycket god hos våra
ungdomar. Detta har även givit nya GM-medaljer.
Veteranerna
Den del av klubben som kanske är
mest aktiv, är ”Veteranerna” som träffas varje fredag förmiddag för diverse
idrottsliga bedrifter, men utan stress. Av sektionens 76 medlemmar ställer
mellan 50 och 60 upp varje gång. Den sociala verksamheten bland medlemmarna är
mycket viktig.
Konstsnö
Frågan om konstsnö har
funnits på LSKs agendan under många år. 2001-års styrelse beslutade om en
omfattande utredning om möjligheten att anlägga ett konstsnöspår i Hackfors.
Kommitténs slutrapport redovisade att en permanent anläggning vid skidgården
skulle ge så stora ekonomiska åtaganden att det inte var möjligt att genomföra.
Även det buller som en snökanonanläggning alstrar
skulle störa kringboende grannar
alltför mycket. Ett ytterligare starkt bidragande orsak till nedläggning av
projektet var väderstatistik från SMHI som visar att antalet dagar med
minusgrader har minskat kraftigt sedan -60 talet.
Klubben beslutade istället att köpa
in en portabel snökanon och placera den på Landeryds golfbana. Genom detta kan
kostnaderna hållas nere då klubben kan utnyttja befintlig el och
vattenförsörjning.
Detta reducerar klubbens ekonomiska risktagande
högst väsentligt om anläggningen inte skulle bära sig.
Snökanonen skall användas för första gången inför vintern 2006-2007 och ett
skidspår på mellan 750 till 1500 m skall tillverkas till att börja med.
|